Fjärde och femte bordet är grovt tillsågade. Jag väljer att börja med det ena av dem, det på styrbordssidan. Detta blir det första bordet som ska passas in på riktigt, med en fals i bordet innanför, både i för och akter. Nu är det på allvar.
Jag börjar med att märka upp bordet på plats, så jag kan hyvla till bredden som den ska vara. Det blir många omgångar med att spänna fast det och ta loss det innan det börjar kännas bra. Jag använder ögonmått för att få en vacker böj, det syns ganska bra. När jag börjar med passningen har jag ännu inte klart för mig hur jag kan ändra böjen på bordet för att få det att vrida sig rätt. Men jag tror ändå att det blir tillräckligt bra.
Nästa moment är att hyvla ner en fals i föregående bord, det som redan sitter på plats. Hyvlar jag för mycket så hyvlar jag för mycket, det är inte mycket att göra åt. Det kommer också mycket riktigt att visa sig att det är just vad jag gör. Detta är inte enkelt.
Jag häftar dit en träpinne som stöd för falshyveln (den syns överst till höger i bilden i ett tidigare inlägg). Det visar sig att pinnen är ganska klen och sitter dessutom inte fast tillräckligt bra.
Här ser man hur jag har börjat hyvla ner falsen. Än så länge tycker jag att det ser bra. Men, så enkelt är det inte. Två fel uppstår. Det första felet är att falshyveln gnager lite lagom på den lilla styrlisten jag har häftat fast. Den är bra klen, och jag har låtit hyvelstålet sticka ut bredvid hyveln en liten bit. Inte bra. Inte bra alls. Falsen blir för bred mot änden.
Nästa fel är inte lika uppenbart. Men, så här är det, falsen ska ju luta. Den ska vara djupare längst ut på bordet, så att nästa bord kan ligga platt mot både falsen och förspegeln. Det innebär att innerhörnet kommer innanför listen, det är ju en sned vinkel. Jag borde ha satt fast styrlisten en bit ut från markeringen. Detta inser jag lite för sent.
Jag justerar falsen så att den blir rak, men den blir samtidigt lite bredare än jag tänkt mig.
Här ser vi en annan intressant sak. Ylva var noga med att jag inte får hyvla ner falsens insida så den blir tunnare än tre millimeter. Det räcker inte för att den ska komma ner till noll i ytterkant. Hur löser jag detta? Jag hyvlar ner en motsvarande fals på det nya bordet, och hoppas att det ska matcha så bordet sluter tätt både mot förspegeln och det förra bordet. Detta syns på bilden ovan.
På insidan ser det rätt trevligt ut, bordet ligger plant mot föregående bord. Observera alla blyertsmarkeringar. De bär vittnesbörd om alla mina tankemödor!
Nu återstår bara att göra samma sak i aktern. Jag räknar snabbt ut att jag har femton falser kvar att göra. En är klar. Men, man kan ju se det positivt, jag borde hinna lära mig ordentligt innan jag är färdig med detta.
Efter många, men korta, arbetspass är jag faktiskt tillräckligt nöjd med resultatet. Nöjd är i viss mån en eufemism, kanske det är mer korrekt att säga att jag inser att det inte kommer att bli bättre om jag hyvlar mer, hur mycket jag än försöker. Innan jag bestämmer mig för att nita fast mitt bord så ritar jag av formen på motsvarande på andra sidan. Jag vill ju ha chans att göra dem lika.
På lite håll och med tvåans tätmassa så ser det inte alltför illa ut, tycker jag.
Nitningen går enklare och snabbare nu. Kanske det blir så med alla moment?
Lite mer båt är det, men jag tror inte den skulle fungera att ro med. Ännu.
Jaha, då är det bara att göra om samma sak på andra sidan. Och sen ytterligare sex gånger.